11.11.11 kl.11:11
och idag är en braaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa dag :D
På andra tankar
Hallå. Nu skriver jag bara för att jag måste. Har fortfarande inga bilder att visa tyvärr.
Idag är en halvt ovanlig dag. Det är visning i lägenheten och vi har bott 4 pers här inatt. Eftersom jag är ledig är det jag som får städa och fixa innan de kommer. Ska dra till gymmet nån timme innan visningen börjar och vi har liksom inte nån aning om hur hyresvärden/mäklaren ska få tag i vår nyckel. Dålig framförhållning, killar.....
Nu när jag börjar närma mig min hemort igen funderar jag på hur jag ska göra sen. Jobba om jag får jobb och stanna kvar? Eller åka tillbaka till Oslo om några månader? Eller åka till USA som aupair?
Är väldigt inne på det sista. Det är verkligen inte jag att dra iväg till ett främmande land för att jobba. (ironi). Fast USA är så långt. Men verkar så underbart. Och jag vill verkligen lära mig flytande engelska. Både Lisa, Stina och Marie (som är här och hälsar på) har vart aupair och tyckt det var awsome. Så ja. Hm. Kanske?
Över till vardagen igen. Imorgon ska jag utföra diverse ärenden. Åka till mitt förra jobb för att kunna få min lön. Shoppa kläder till mig själv. Kolla efter julklappar. Kos mig lite. OCH PACKA. För på löööööööördag är jag hemma igen:)
Kram
Paranoid
Det är så himla tråkigt att skriva när jag inte kan lägga upp nån bild till inlägget. Men jag vill att ni ska veta att om en vecka är jag hemma igen. På obestämd tid, men iallafall några månader. Igår jobbade jag min sista dag på Dekkmann. Chefen ville ha tillbaka mig när nästa sesong drar igång igen och kunderna kommer tillbaka :) Det känns alltid bra att veta.
Det jag är mest glad över är att jag varje dag slipper se en av mina kollegor. Det jag tycker är mest tråkigt är att jag aldrig mer kommer få se vissa av de andra. Blev himla bra vän med de två rumänerna som jobbade där och som också drar till hemlandet nästa vecka. Ett par av de andra killarna kommer jag iallafall kunna prata med på fejjan så det känns inte lika surt.
Iallafall. Igårkväll frågade Lisa om jag hade lust att jobba på Emil & Samuel. Chefen behövde nån i VIPgarderoben. Klart man ställer upp. Bara kul, men man tjänar inte så mycket pengar. Dricksen går till Taxi och jag jobbade endast 5 timmar. Mötte en hel del roligt folk iallafall. Fick en 100lapp i dricks av en generös kille. Några som roade sig med att stå och snacka skit med mig. Och de var dritfulla. Också himla kul att ta emot jackor och väskor för 7-8000 kr och som verkligen ser utr att vara värd ögst 200 spänn. De flesta som kommer in på klubben är riktigt rika (som det verkar som) och man bara undrar hur i hela världen de har lyckats bli så rika under sina unga dagar. Måate bara berätta, det kom ett gäng rika fransmän med extremt dyra kläder och det var skrattretande vad fula jackorna var.
Det är egentligen världens roligaste jobb nackdelar finns det. Hur man tar sig dit och hem. Det blev Taxi dit. Och bil hem. Lisa hade nämligen bil med sig... som hon hade fått parkera ett par kilometer bort. Så halv 5 imorse gick vi finklädda och i klackarpå Oslos gator, förbi knarkare, horor, potensiella mördare och annat skumt folk. Och jag som är extremt paranoid höll på att tappa andan. När en bil börjar förfölja oss.
Det är nåt speciellt med äckliga bilar. Man vet inte vem som är i, man vet inte vad deras avsikt är, men man vet att det fort som tusan kan hända nåt hemskt. Vi klarade oss in i vår bil innan han var ifatt dock. Eller, han parkerade bakom vår bil när vi klev in. Mitt hjärta har aldrig dunkat fortare.
Så efter detta: Jag går aldrig mer på Oslos gator sent på natten!!!
Slitethår.no
I lägenheten är det knäpptyst. Och svinkallt.
Det är torsdag och Fanny har flyttat hem. Jag har jobbat 10 timmar och blvitit utelåst i ytterligare 3. Jag har fått tråkiga besked om jobbet och "fått" ett träningskort på Elexia. Jag har haft en känslosam dag och det enda jag kan tänka på hela tiden varje minut är hur slitet mitt hår blivit på tre veckor.
Det är förstört och har gått av 1 cm från hårbotten, 2,3,4,5,6,7,8,9 cm osv. Det är sååå hemskt att jag inte vill kolla mig i spegeln och inte visa mig för folk. Och jag fattar inte. Hur sjutton kunde det bli så på tre veckor. Har skött det precis som vanligt. Klippte mig igår, det kostade multimum (700 norska kronor), och det ser likadant ut som innan.
Om vi nu ska prata om håret så sa frissan att det inte var slitet utan att det bara var miljoner hår som växt ut olika fort. Men tvivlar på det. För det ser förjävla fult och slitet ut. Jag vill bara raka av mig allt. Synd att man inte skulle passa i det.
Jag vet inte hur livet blir nu. Det återstår att se på måndag. Då återkommer jag.
Kram
